Inflation

Inflationsutveckling.

Priset på varor kan sjunka över tid. Långt vanligare är det dock att den totala kostnaden för att upprätthålla en viss levnadsstandard ökar från år till år.

Sådan prisinflation sänker köpkraften av valutan och ger en minskad levnadsstandard över tid, givet samma monetära inkomst.

Föreställ dig att du skulle ge en bank 10 000 kr idag. I gengäld lovar banken att ge dig 11 000 kr om ett år. Du har tjänat 10% på din investering, i nominella termer.

Men tänk dig ett scenario där priserna på varor och tjänster under året ökat med 8% i genomsnitt. Genom att vänta ett år har du då bara ökat din köpkraft med 2%. Din reala avkastning blev alltså 2%.

Från 1980, genom den senare delen av 2011, har inflationstakten, i större utvecklade ekonomier (G7), varit cirka 3,2% per år i genomsnitt. Detta kan verka lite, men även med denna relativt låga inflation kommer köpkraften med en given mängd pengar halveras efter ungefär 22 år. För att undvika att förlora köpkraft måste dina besparingar alltså stiga mer i värde än inflationen.

För att möjliggöra för investerare att få en real avkastning med liten eller ingen risk, utfärdar de flesta regeringar inflationsskyddade värdepapper.

Dessa är vanligen långsiktiga obligationer. I reala termer är sådana värdepapper, utfärdade av kreditvärdiga regeringar, det närmaste man kan komma riskfritt sparande i reala/köpkrafts-termer. Men är det riskfritt är det vanligen också lågavkastande. Detta är en tuff ekvation för dem som vill spara för framtida konsumtion utan att ta på sig den tillhörande risken med icke-statliga investeringar.

Från 2001-2014 (14 år) var genomsnittsinflationen 1,34% per år och tittar man på en period av 20 år, från 1995-2014, var genomsnittsinflationen 1,18% per år. Riksbankens inflationsmål är 2% årligen.

Mer detaljerad inflationshistorik kan du finna från SCB här.

Styr- och reporänta

Reporäntautveckling.

Vad är reporänta och styrränta? Vad är skillnaden?

Reporäntan är den styrränta Riksbanken har till förfogande för att avgöra till vilken ränta banker skall kunna få låna pengar (utlåning) eller placera till (inlåning) från Riksbanken på 7 dagar. Vill banker låna eller placera pengar över natt erbjuds en utlåningsränta eller inlåningsränta som normalt ligger 0,75% över reporäntan (utlåning) eller 0,75% under reporäntan (inlåning).

Ytterligare räntehistorik kan finnas hos Riksbanken.

Vad har reporäntan för betydelse för min kapitalavkastning?

Genom den ränta du blir erbjuden på lånade pengar från banker. Är reporäntan låg kommer naturligen också den ränta du får på banklån vara låg. Detta ger dig bättre förutsättningar att nå ett positivt inkomstflöde där din kapitalavkastning (genom exempelvis investeringar i aktier eller fonder via Avanza) blir högre än din ränta på lån.